Vision som sticks

27 oktober 2011

Fackförbundet SKTF fyller 150 år och hyllas i Carl-Johans Park i Norrköping med att tillägnas det årliga kaktusarrangemanget – en tradition sedan 1926. Några månader efter den högtidliga invigningen byter SKTF namn till fackförbundet Vision – ja jag fick nypa mig i armen för att förstå att det var sant. Första tanken var att de måste ha schabblat med post-it-lapparna i fyllan och villan i konferensrummet på Finlandsbåten. Jag kan inte riktigt släppa den tanken.

Socialdemokraterna sägs sakna visioner, statsministern är rädd för visioner, men där finns alltså ett fackförbund till den milda grad på tå, att man inte bara gillar visioner, man identifierar sig med, ja uppgår i själva begreppet vision, som för övrigt betyder framtidssyn eller uppenbarelse.

Vad bär väl då den ljusnande framtid i facklig uppenbarelse? Det viktigaste först. Visions ingress på nätet lyder:” I fokus för allt står du och dina visioner. Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för att uppnå det du vill med din karriär.” Och så fortsätter det på hemsidan: Din utveckling, din trygghet, dina visioner.  Maxa ditt nätverk. Högre lön och en skjuts i karriären. En vass inkomstförsäkring. Schyssta medlemsförmåner.

När Moderaterna ville annonsera sin närvaro i Örebro under partikongressen flaggade de med banderollen Tillsammans. Jovisst kan vi väl i någon mening vara individualister tillsammans: som pimpelfiskare på vårisen, var och en pilkande i sitt eget hål. Men kan ett fackförbund verkligen bära en vision som bara rymmer jag och mig och mitt utan att språket i någon mening brister.

Men det kanske är dumt att sura. De kunde ju råkat rycka lappen med ordet solidaritet ur högen där på båten. Det hade varit värre.

Anders Hagman

Annonser

Kristen humanism på Humanistbloggen

26 oktober 2011

Förbundet Kristen humanisms manifest ”Att vara kristen är att vara humanist” diskuteras på Humanistbloggen:
http://humanistbloggen.blogspot.com/2011/10/att-vara-kristen-ar-att-vara-humanist.html?showComment=1319663069569

Tack till Mattias Irving som tipsade dem!

Karl Högberg


Att tämja djävulen inom oss

24 oktober 2011

Blir världen bättre? Minnet av 1900-talets alla fasor gör det lätt att tro att våldet ökar. Statistiken visar att det är tvärtom. Under medeltiden mördades omkring 40 per 100 000, nu är siffran nere i 1,3 i den västliga världen. Undantag finns, i Centralamerika är den t o m högre än under medeltiden i Europa.

Steven Pinker, en välkänd psykolog och språkvetare vid Harvard University påpekar i en tänkvärd artikel (Nature, 309-311, 2011) att trots våldet under världskrigen, så har något hänt under andra halvan av 1900-talet, nämligen en förbluffande minskning av våld i mellanmänskliga konflikter. Krig mellan stater är jämförelsevis få, inbördeskrig dödar färre än mellanstatliga krig. Och färre har dött i mellanstatliga konflikter under 2000-talets första årtionde än de fem som föregick.

Vad är förklaringen? Pinker avfärdar evolutionära förklaringar, evolutionen behöver längre tid. Empati bygger på flyktiga känslor, och förklarar inte trendbrottet. Han avfärdar moral; religion och ideologi har troligen åstadkommit mer folkmord än hindrat dem. De ägg som knäckts i folkmord för att skapa utopiska omeletter, överträffar i antal de avskyvärdheter som amoraliska erövringar har gjort, lyder hans spetsiga formulering

Det han framför är förnuftet, utan att ange skäl för det, åtminstone som förklaring för trendbrottet. Den djupaste motiveringen ligger i det förnuftiga att inse att det finns ingen logisk motsättning mellan två påståenden; ”det är dåligt för dig att skada mig” och ”det är dåligt för mig att skada dig”. Informationsinnehållet ändras inte av bytet av pronomina. Det är tydligt att det dubbla kärleksbudet ligger nära.

Pinker bortser från att Hitler och Goebbels inte saknade förnuftiga argument för ett Lebensraum för tyskar efter första världskriget. Det kan finnas förnuftiga argument hos gängkrigare i El Salvador, som gör att dödstalet med råge överträffar dödstalet under medeltiden.

Det finns förnuftiga skäl för en ohämmad kapitalism. Vi vet inte just nu om dess kris kommer att slita sönder samhällen så att våldet ökar, om den historiskt sett fridsamma period vi lever i bara är en parentes. Liksom kapitalism behöver regleras, så behöver även förnuftet spärrar, inre moraliska begränsningar men även inre drivkrafter. Humanism och förnuft kan gå hand i hand, båda behöver varandra. Man kan humanismen lämna förnuftet åt sitt öde? Och hur ser dialogen ut med humanister, som anser att förnuftet i sig är tillräckligt som värdegrund för ett fridfullt, lyckligt, mänskligt samhälle?

Erik Lundgren


Bussen

19 oktober 2011

En oktobermorgon. Han steg på den ganska fulla bussen. Långt fram satt en tioårig grabb. På sätet bredvid sig hade han placerat en kasse med två racketar. När han kom fram dit där grabben satt funderade han på att be honom flytta undan sin kasse så han kunde sitta. Efter en stunds tvekan fortsatte han längre bak i bussen, där han hittade en annan plats.

Lite senare steg en annan man på. Han ställde sig vid sätet med kassen på, stod där länge och stod tyst. Till sist fortsatte också han längre bak i bussen. Oklart om han hittade någon sittplats.

Så steg en kvinna på. Hon ställde sig också vid sätet med kassen. Stod där riktigt länge. Till sist satte hon sig med ena skinkan på den lilla del av sätet som var fri. Då drog pojken till sig kassen och tog den i knäet. Allt skedde helt i tystnad.

Han hade sett på grabben ett par gånger. Och grabben såg tillbaka på honom efter att han dragit till sig kassen och lämnat plats åt kvinnan.

Tystnad.

 

Lars Söderholm


Mördarappar

09 oktober 2011

Hur många artiklar fångas vi av på grund av en bra rubrik? I ett av de senaste numren av prestigfyllda Nature läste jag; Military robotics and ethics: A world av killer apps. Mördarappar vad är det? Författaren, P W Singer menar att en del renodlat militär forskning har för alltid ändrat historien. Manhattanprojektet syftade till att få in maximal sprängkraft i minimal volym, men det var en forskning som revolutio- nerade fysiken, ändrade energiproduktionen och världspolitiken.

Just nu ökar användningen militärt av förarlösa flygplan. De kan användas utan krigsförklaring som i Libyen samtidigt som det anses rätt att försvara dem vid angrepp. Redan sker även en civil användning för övervakning. Singer ger flera spektakulära exempel på ny utveckling, sensorer på konstgjord hud, som ser ut som en tatuering, men som är ett kraftfullt verktyg för övervakning.

Det principiella argumentet är att sådan teknologisk utveckling sker genom ingenjörer och forskare, som bara ser direkt till den teknologi som utvecklas. Att det finns filosofiska, etiska, samhälleliga och politiska problem förnekas av 60 % av involverade amerikanska forskare inom området, enligt Singer. 

Sverige har ett väl etablerat system för etisk bedömning av forskning som gäller människa, och det finns ett gemensamt europeiskt system under implementering för försöksdjur. Den etiska bedömning som görs gäller enbart det aktuella experimentet, inte en tänkbar användning. Den som önskar studera dos-response för hjärtpåverkan av Zyklon B får förmodligen godkänt under vissa förutsättningar. Den moraliska bedömningen som användning av kunskapen innebär vilar hos andra, som dock inte har den systematiska etiska bearbetning som t ex medicinsk eller psykologisk forskning har.

Singer påpekar den undermåliga utbildningen i etik hos amerikanska forskare. Hur är det i Sverige? Det sker sådan undervisning vid tekniska högskolor, i medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteter och även vid en del ekonomutbildningar. Företrädarna anser vid förfrågan att det är för lite, men det är dock rätt utbrett.

Det reser en annan fråga, undervisning om eller i etik? Hur undervisar man studenter om vad som är rätt och fel? Det finns flera internationella dokument (Nürnbergdeklarationen, Helsingforsdeklarationen) och nationella lagar (PUL, biobankslagen) som anses bygga på en gemensam värdegrund; respekt för individen, allas lika värde, rättvisa. Informerat samtycke är en hörnsten. Det lär sig studenter.

Det problem som jag ser är att det är lätt att följa lagar och förordningar, och det finns dessutom sanktioner. Men, om en forskare inte delar värdegrunden? Finns det ett staket finns det också hålrum mellan spjälorna.

Ove Bring har nyligen åstadkommit en imponerande volym om de mänskliga rättigheterna. Intressant nog avfärdar han Paulus roll och den tidiga kyrkans. Paulus sysslade enbart med privatmoral och familjeetik. Ett märkligt påstående om den som drev just frågan om ett universellt mänskligt värde mitt i den hellenistiska kulturens skiktade samhälle.

Dessutom, om förankringen av en värdegrund inte börjar i individen, var skall den då börja? Det är intressant att fundera på att det genomreligiösa USA tar så lätt på etikfrågorna som Singers artikel påstår. Sverige har åtminstone både akademisk undervisning och ett regelverk trots att kyrkligt aktiva är en minoritet. Räcker det? Är demokratins yttre former robusta nog att värna om en humanistisk värdegrund om det inte finns en stark inre förankring hos alla? Den inre kompassen, hur skapas den?

Erik Lundgren


Nobelpriset i litteratur till Tomas Tranströmer!

06 oktober 2011

Jag letar fram den gamla pocketboken med samlade dikter och finner fram ett av de poem som berört inte bara mig, tror jag.  Många har nog tervänt till Tranströmers Romanska bågar (ur För levande och döda från 1989), där en ängel utan ansikte, omfamnande, genom berättarjagets kropp, viskar:

 ”Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”

I Aktuellt senare på kvällen läser Samuel Fröler ur den kommande dramatiseringen av Den halvfärdiga himlen. Nyhetssändningen stannar av för ett ögonblick och något annat uppstår. Där. Mitt i nyheternas brus når verkligheten fram.

På det sätt som bara Tranströmer kan nå nutidsmänniskan och hennes djup.

Anders Wesslund


Det snurrar fort kring Kd nu

04 oktober 2011

Riksting i slutet av januari. Veteranen Mats Odell utmanar Hägglund öppet. Fler utmanare står på tur. Pajasen Marcus Birro var partiledarkandidat ett halvt dygn innan han började fundera över vad bisyssla är. Han gick miste om ledarskapet för TV4 Kvällsöppet på kuppen.

Kd på glid mot kristna högern. Sekulära nyliberaler och starkt konservativa samarbetar med konservativa kristna. Grunden för ett svenskt teaparty är lagd, men många. många turer återstår. Att Kd är ett regeringsparti är märkligt. Kanske klarar pragmatikern Hägglund att sitta kvar. Han är betydligt bättre än stora delar av partiet. Hägglunds största nackdel bland Kd:s kärnväljare är att han inte upplevs som en evangelikal kristen. Bakom Odell som är pingstvän ruvar den unga Ebba Busch från Uppsala med Livets Ord ankytning.

Benny Fhager