Torgny Segerstedt – teologen som blev tidningsredaktör och frihetskämpe

Torgny Segerstedt (1876-1945).

Uppväxt i Värmland. Modern gick tidigt bort och fadern gifte om sej. Torgny var en känslig yngling som var allvarlig och blyg. Under gymnasieåren växte ett teologiskt intresse fram. Han var rikt språkligt begåvad i klassiska språk och hebreiska.

Torgny tog studenten vid läroverket i Karlstad. Teologiprofessorn Pehr Eklund från Lund var en av censorerna. Torgny och Pehr kom att betyda mycket för varandra såväl privat som yrkesmässigt. Studentåren i Lund betydde kunskap och utveckling. Vänskapen med Pehr Eklund var inkörsporten till akademin. Ett års studier i Berlin 1898 innebar en ny inriktning teologiskt för Torgny. Segerstedt var ursprungligen teologiskt konservativ av gammalkyrklig typ. Torgny blev med tiden en stridbar liberalt inriktad teolog. Han var starkt påverkad av den danske filosofen Sören Kirkegaard och den tyske telogen Harnack. Segerstedt blev intensivt motarbetad personligt och yrkesmässigt av den kyrkliga ortodoxin. Han ansågs av dessa vara en kättare. Hans avhandling om polyteismens uppkomst blev inte formellt godkänd i Uppsala trots starkt stöd av Nathan Söderblom. Vänskapen med Pehr Nygren gjorde honom till docent i Lund och senare professor i religionshistoria i Stockholm. Men motarbetad av lundabiskopen Gottfrid Billing var han hela tiden och Torgny blev aldrig prästvigd.

Segerstedt hade träffat en norska i Berlin som blev hans fru. En speciell känsla för Norge hade han också därigenom. Göteborgs Handels och Sjöfartstidning (GHT populärt kallad handelstidningen eller HT) kallade honom som huvudredaktör 1917. Torgny blev kvar på HT till 1945 då han gick bort precis innan Tysklands kapitulering och Hitlers död.

I Torgnys liberala teologi dominerade samvetet och ett starkt frihetspatos. En mycket stark motvilja mot kyrka och ortodoxi ingick i hans liberalism. När Hitler grep makten i Tyskland 1933 skrev Torgny i HT – Herr Hitler är en förolämpning -. Han fortsatte att med pennan driva en ursinnig kamp mot nazismen. Inget kunde hindra Torgny att skriva negativt om nazismen och judeförföljelserna. Han torde tidvis ha levt under dödshot och pressades av regering och kung att hålla tyst. Ett komplext privatliv gjorde inte situationen lättare för honom. Delar av HT kom att konfiskeras, då trycktes HT med tomma fält.

 Handelstidningen var under speciellt andra världskriget av yttersta betydelse för oppositionen mot Hitler och citerades i hela Europa. Speciellt uppskattad var HT i det av Tyskland ockuperade Norge dit tidningen mer eller mindre smugglades till motståndsrörelsen underjordiskt. Torgny Segerstedts liberala teologi hade utvecklats i sekulär riktning och kom att slå ut i full blomning i motståndet mot nazismen.

I december i år 2012 hade Jan Troells film – Dom över död man – premiär. Filmen som passande nog är svartvit (trycksvärta) handlar om Torgny Segerstedts liv mellan 1933 och till hans död 1945.

Filmen är ytterligt välgjord och fäster uppmärksamheten på Segerstedts gärningar i frihetens tjänst.

Benny Fhager

Annonser

13 Responses to Torgny Segerstedt – teologen som blev tidningsredaktör och frihetskämpe

  1. Lars Söderholm skriver:

    Tack Benny, den filmen måste jag se!
    Jag ser att Torgny Segerstedt 1912 publicerade det vetenskapliga arbetet ”Det religiösa sanningsproblemet”. Känner någon till det arbetet och kan berätta något om det?

  2. Benny Fhager skriver:

    Lars
    I Anders. Johnssons biografi över Segertedt talas om boken. Den är påverkad av Kierkegaards tänkande. Religionen är en känsla. När dogmer formuleras dör tankarna bakom.
    Segerstedt sista religionsvetenskapliga skrift var -Gammal och ny religiositet- gavs ut 1915. Han har där provokativt skrivit att en dikt av Fröding förmedlar mer religion än den samlade teologiska forskningen.

    • Lars Söderholm skriver:

      Tack, Benny, det var intressant!

      I allt tal om Gud är det nog väsentligt att komma ihåg Thomas av Aquinos insikt att varje uttalande behöver kompletteras med en negation, ”så är det inte”. Eller som Heidegger gör, att han skriver ord som han också stryker över.

      Dag Hammarskjöld säger i Vägmärken ”Endast den hand som stryker ut, kan skriva det rätta”. Troligen menar han primärt att endast den som kan förlåta kan skriva det rätta. Eller rymmer Hammarskjölds formulering också något av insikten från Via Negativa?

      Poesin har ofta något av detta flerskiktade i sig.

  3. Benny Fhager skriver:

    Lars
    Vore intressant om det gjordes en ordentlig analys eller ett vetenskapligt arbete om Segerstedts två sista teologiskt vetenskapliga arbeten. Finns en avhandling från Lund om Segerstedts avhandling 1903.
    Segersteds professur i religionshistoria i Stockholm 1913 föregicks av en strid där lundabiskopen Gottfrid Billing var med. Vid ett muntligt föredrag av Per Anders Jigenius nyligen i Göteborg, menades att Segerstedt fick professuren av konsul Ekmans (Bjärka Säby) pengar för att röjas ur vägen. Segerstedt skulle inte kunna undervisa präster.
    Ett försök att få Segerstedt till pastor vid Svenska kyrkan i Paris (en snabbvigning förespeglades) och forskning i religionshistoria på Sorbonne gjordes 1906, enligt E. Anckers biografi. Just parisalternativet var Torgny nära att ta.
    Segersteds akt hos säkerhetspolisen förstördes 1955. Detta lyckades till sist Jigenius få fram efter att ha uppvaktat regeringen 1998.

  4. Lars Söderholm skriver:

    Tack för detta om Segerstedts sena teologiska vetenskapliga arbeten och om maktkonflikter!

    Något annat i filmen som fångar mig är det tragiska draget. Ulla Skoog spelar Torgny Segerstedts hustru, Pernilla August hans älskarinna. Hustrun så angelägen om Torgnys kärlek, han så avvisande. Så starkt och berörande uttryckt av Ulla Skoog. Deras relation försämras gradvis. Hustrun tar sitt liv. I starka minnesbilder träder Torgnys tidigt bortgångna mor fram. Gradvis utvecklas så relationen till älskarinnan i en riktning liknande den som relationen till hustrun gått. I en drömsyn träder modern, hustrun och älskarinnan fram tillsammans, alla klädda i sorgdräkt.

  5. Benny Fhager skriver:

    Att Segerstedts akt hos säkerhetspolisen förstördes skadar möjligheten för forskning i vad som hände under andra världskriget. Jigenius fick kämpa länge för att få informationen att akten var förstörd.
    Dåvarande statsminister (1955) var Tage Erlander. Enligt Jigenius var Tage Erlander statssekreterare i inrikesministeriet på 40-talet och var med och skissade på säkerhetspolisens uppbyggnad.
    Enligt Jan Guillou, i FIB-Kulturfront 1995, hade Sverige ett samarbete med Gestapo under andra världskriget. Detta har framgått av den finska säkerhetspolisens handlingar senare. Regeringen skulle sannolikt inte vilja att samarbetet med Gestapo kom ut och hemlighöll länge Torgnys redan förstörda akt. Man skall enligt Guillou också varit rädd om Erlanders eftermäle. Att dåvarande statsministern inte varit med och beslutat om aktens förstörelse förefaller osannolikt.

  6. Benny Fhager skriver:

    Lars,
    angående filmens framhävande av Torgny Segerstedts kvinnor: Torgny var en människa av kött och blod samt med tillkortakommanden, ingen staty.
    Hustrun Puste dog 1934 av hjärtsvikt. Enligt E.Anckers biografi hade Torgny inte behandlat henne väl.
    Öppet kärleksförhållande till Maja Forsman. Maken Axel var mycket nära vän till Torgny och styrelseordförande för GHT. Axel stödde Torgny när det blåste som hårdast och annonsörer hotade dra in pengar om Torgny inte slutade skriva negativt om nazismen.
    Under 1942 dog först Axel sannolikt av bukspottskörtelcancer och efter några månader Maja av en överdos morfin. Torgny var borgerlig begravningsofficant av vännen Axel. Kriget vände men Torgny blev ensam. Han stöddes mycket av dottern Ingrid.

    Makarna Forsmans son Hans finns med på några ställen i filmen. Hans ersatte vid 31 års ålder pappan i GHTs styrelse. Hans Forsman blev ordförande i GHT 1946. Hans var medicinskt utbildad och kom att bli professor och överläkare i psykiatri i Göteborg. Hans Forsman var ledare för psykiatrikursen när jag läste den 1975. Jag kom också att arbeta med Hans som ung underläkare 1977 och var med på Forsmans avtackning.
    Kunskapstöstande och alltid ifrågasättande med socialt patos och patienten i centrum var Hans Forsmans melodi. Jag tror han lärt mycket av Torgny Segerstedt och förvaltade arvet.

  7. Lars Söderholm skriver:

    Följande kan kanske vara av intresse för någon:

    Christer Hedin, religionshistoriker vid Stockholms universitet,
    föreläser om Torgny Segerstedt – prästutbildad presskämpe.
    Om en banbrytare för frihet som religionsforskare och publicist.
    Detta sker i anslutning till Christer Hedins kommande bok om Torgny Segerstedt.

    Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm arrangerar i samverkan med ABF Stockholm torsdagen den 4 april 2013 kl 18.00 i ABF-huset, Sveavägen 41, (T-bana Rådmansgatan).

  8. Benny Fhager skriver:

    Hundarna
    Torgny var en stor djurvän sedan barndomen. Torgny och hans hundar blev ett begrepp i Göteborg. Hundarna var praktiskt taget alltid med honom.
    Han bodde i ett hus på Övre Fågelbergsgatan i Vasastan i Göteborg. Huset är rivet men två 11 våningshus finns där istället. Husen är fint formgivna av Nils Einar Eriksson som också formgav Göteborg konserthus. Dottern Ingrid bodde högst upp i ett av husen (Ingrid dog 2010).
    Vid besök hemma hos Ingrid på 80-talet visade hon stolt ett konstverk (porträtt av Torgny) av Torsten Billman. Billman aktuell nu med en utställning -Havsgruvorna- på Göteborgs Sjöfartsmuseum där finns ett porträtt av Torgny Segerstedt. Billman var engagerad antinazist precis som Torgny.
    Bostadsrättsföreningen som sköter husen där det Segerstedtska huset stod heter Garm. Garm var namnet på Segerstedts stora Gran Danois hund.
    Götebrgs Handels och Sjöfarts Tidnings lokaler i västra Nordstan i Göteborg (bakom stadsmuseet) är idag en gymnasieskola.

  9. Bengt Sager skriver:

    Torgny Segerstedt sägs ha stöttat och uppmuntrat flera ungdomar att läsa teologi. Min far Lennart Sager, f 1910, fick inte bara uppmuntran utan även ekonomisk stöd för sina präststudier i Lund. Någon klarhet i varför Torgny Segerstedt på detta sätt gjorde pappas präststudier möjliga har jag aldrig fått, varken av min far eller andra i hans närhet. Lennarts pappa, min farfar, Axel Sager som också var präst, avled när pappa var 4 år. Kanske hade Segerstedts frikostiga support av pappas studier med detta att göra.
    Finns någon i detta forum som vet något mer om Torgny Segerstedts stöd till präst-wannabies i Göteborg för cirka 80-100 år sedan?

  10. Benny Fhager skriver:

    Bengt Sager:
    Dottern Ingrid hade kunnat svara på din fråga men hon dog 2010.
    Mitt svar bygger på antaganden efter att studerat Torgnys liv med den osäkerhet detta innebär.
    Torgny var mycket intresserad av unga präststuderande. Han var lundensare men flyttade till Stockholm för en professur i religionshistoria 13-14. Att han hade ett forsatt hjärta för Lund och vänner kvar kan man räkna med. Din far studerade till präst sannolikt i början av 1920-talet. Torgny blev huvudredaktör för GHT 1917. Han hade en efter omständigheterna god lön. Visserligen stor familj men att ge pengar till präststudent han kände för torde varit i hans anda. Att ge bidrag utan egen vinning stämmer med Torgnys syn på samvetet och hans människosyn. Torgny hade problem med sin relation till den etablerade kyrkan. Hans ursprungliga stora vänskap med ärkebiskop Nathan Söderblom hade anfrätts. Han var annars liksom Nathan S. öppen mot andra religioner och religionshistoriskt inriktad. Han fortsatte att skriva betraktelser utanfrån kristna högtider i GHT. Sent i livet när han var försvagad i hälsa efter den första stroken hösten/vintern 1944 skrev han positivt om religionens betydelse.

  11. Jean-Erik Mårtensson skriver:

    Tydligen missade Torgny kontakten med Gustaf Aulén och hans s.k. Lundateologi?

  12. Benny Fhager skriver:

    Jean-Erik
    Torgny var före Gustaf Aulén. Men jag är inte fackteolog eller historiker. Torgny var på väg att bli professor i Lund 1911 men hindrades av bland annat biskop Gottfrid Billing (andra Segerstedts-striden). Han flyttade till Stockholm sannolikt 1912 och blev där professor i religionshistoria 1913. Aulén kom till Lund troligen 1913 för professuren i teologi.
    Sannolikt var var Torgny väldigt trött på kyrka och teologi när han lämnade Lund. Han hade redan börjat skriva i GHT och även en annan mer politiskt inriktad tidskrift av liberalt snitt. I sitt sista arbete om gammal och ny religiositet finns en viss uppgivenhet inför teologin. Religionen var aldrig något Torgny övergav men den etablerade kyrkan var han negativ emot. Sin sista dag i jobbet på GHT säjer han till sin sekreterare att han drömt mardrömmar om kyrkan, den kan ha skadat religionen (detta enligt Anckers biografi).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: