Emigranten från Fjällbacka

02 januari 2016

Malcolm Carlsson, min farfar emigrerade till USA 1916. Fjällbacka i norra Bohuslän var en plats där han inte kunde försörja sin familj, fru och tre barn. Han hade försökt med fraktbåtar, fiske och stenindustri. Men Första världskriget  lade en våt filt över arbetsmarknaden. USA hade också dragit ner kraftigt på invandringsmöjligheterna och det var relativt få svenskar som reste över Atlanten det året.

 

Det var tänkt att familjen skulle komma över så småningom. Sannolikt fanns inte pengar att resa hela familjen. Farfar hade lite tur och kom igenom Ellis Island för vidarebefordran till Boston i nordöstra USA.

 

Malcolm slog sej ned i North End. Där var en hård miljö med ett antal nationaliteter och hög kriminalitet. Successivt kom North End att bli den italienskdominerade delen av Boston med mycket restauranger. Farfar började tidigt att hyra ut rum och var idog och höll sej undan dryckenskap.

 

Malcolm hade i början brevkontakt med sin familj. Men breven fick rätt snart inga svar. Genom bekanta fick han reda på att hans fru blivit psykiskt sjuk och förts till mentalsjukhus. Barnen hade måst placeras ut i samhället. Han sörjde detta men hade ingen reell möjligt att påverka. Han fortsatte troget att arbeta och expanderade sin rumsuthyrning och sparade pengar.

 

Farfar hade under 1920-talet fått ihop så pass att han ville starta ett hotell. Han hade också träffat en ung svenska som ville dela hans liv. Han hade sannolikt ingen mer kontakt med Sverige. Halvön Charlestown var en del av Boston. Det låg vackert med utsikt över hamnen och låg också relativt nära Cambridge på andra sidan Charles River där Harvard University låg. Stora delar av Charlestown dominerades av irländska katolska invandrare men inte sydvästra delen där farfar ville slå sej ner. Österut på ön låg ett stort örlogsvarv och en repfabrik. Charlestown var ingen rik bygd men påminde honom om Sverige och Fjällbacka. Malcolm hittade sitt hotell på Main Street nummer 15.

 

Så förflöt åren. Malcolm och hans nya fru Gerda arbetade och slet med hotellet. Han var händig och reparerade det mesta själv. Huset var byggt av tegel och av bra kvalitet. Malcolm kom speciellt att tycka om studenterna från Harvard som bodde där tidvis. Han insåg tidigt att kunskap och arbete var nyckeln till framgång. I Fjällbacka präglat av schartauanism hade man mest fått läsa bibel, psalmbok och katekes. Farfar tyckte illa om kyrkan som höll ner människan och fostrade till underkastelse.

 

Samvetet gnagde alltmer hos Malcolm. Vad hade hänt med hans familj i Sverige ? Han pratade med Gerda och förstod att något behövde göras. Efter lite arbete fick han fram adresserna till sina barn. Hans tidigare fru dog ungefär i samma veva, men jag är lite osäker om årtalen. Malcolm skickade pengar till var och en av barnen. Ingen hälsning bara Bank of America på utbetalningen. Det kom väldigt oväntat till min far i Lindome, men han förstod att det måste vara hans far som således kanske var i livet eller hade dött. Snart dök ett brev upp, jag tror det var 1960 och med röda och blå kanter. Farfar skrev och berättade om sitt liv i USA.

 

Under 1960-talet hade vi regelbunden brevkontakt med farfar. Hans andra barn hade sannolikt på grund av olika orsaker ingen egentlig kontakt. Min far Harry Carlsson var den som förmedlade kontakterna. Farfar intresserade sej för min skolgång och var ett verkligt stöd . Kunskap var världens framtid och det var helst universitetsstudier som gällde.

 

1967 avled farfar hastigt. Taket på det lilla hotellet behövde ses över. Stark som han var högt upp i åren gick han själv upp på taket. Detta blev för mycket för farfar som dog strax därefter i hjärtinfarkt. Hans fru levde ett antal år ytterligare men blev sjuk i Parkinsons sjukdom och hotellet fick säljas. Hotellet revs på 1970-talet i samband med framdragande av väg på Charlestown.

 

Jag besökte Boston och Charlestown tillsammans med min yngste son Gustav 2005. Vi gick i farfars fotspår och bodde på halvön. Vi besökte lokala näringsställen och levde oss in i farfars värld. Charlestown är mycket väl bevarat just förutom det område där hotellet låg. Detta var den protestantiska delen av Charlestown. Vi gick i gudstjänsten i den kongregationalistiska kyrkan. Märkligt nog mötte vi skandinaver vid kyrkkaffet. En danska och en norska som bott länge i området. Efter en del samspråk trodde de sej komma ihåg ett litet hotell på Main Street drivet av ett svenskt par. Dessa gick inte i kyrkan men var ordentliga och skötte sitt hotell väl.

 

Generationer flätas ihop, länder och världsdelar möts. Människor har i alla tider sökt sej över hav och land för att finna bärgning. Farfars öde blev till slut rätt lyckligt och hans levnadsöde är nu delvis nedtecknat.

 

Benny Fhager


Dennis Lehane – Boston – USA

14 februari 2014

Författaren Dennis Lehane är född 1965 i södra Boston, Massachusetts. Han är yngst bland fem barn. Släkten var irländsk till sin härkomst. Fadern var förman och modern arbetade i en skolcafeteria. Han växte upp i en arbetarklassmiljö.

Lehane kom att utbilda sej inom Boston College High School som drevs av jesuiter. Han utbildade sej sedan vidare i Florida graduate program, creative writing. Senare kom han att arbeta som busschaufför, lärare och socialarbetare. Sin bakgrund kom han inte att glömma utan den betydde för honom en förståelse för den utanförstådde, diskriminerade och fattige.

Han slog igenom som författare med boken – En drink före kriget – 1994. Detektivparet Patrick Kenzie och Angela Gennaro kom han att använda i ett otal böcker. Miljöerna i Boston är ofta de vanliga människornas med sina styrkor och tillkortakommanden. Ofta är rivaliserande gangstergäng inblandade och därigenom också skildringar av våld och förnedring.

Filmen Mystic river (Clint Eastwood) bygger på en novell av Lehane 2003, här är detektivparet Kenzie/Gennaro inte med. Lehane har skrivit manus till fler filmer som Shutter island av Martin Scorsese (2010) och Ben Afflecks Gone, Baby, Gone (2007).

The given day (2008), på svenska Ett land i gryning, blev Lehanes hittills, enligt min mening bästa bok. Den är en bred episk historisk skildring av USAs historia i början av 1900-talet. Delvis är boken förlagd till polismiljö. Polisstrejken 1919 i Boston är en nyckelhändelse i boken. Lehane skildrar korruption, kryperi och maktmissbruk bland politiker på ett lysande sätt. En fortsättning – Live by night (på svenska Nattens dåd, 2013) är väldigt spännande men har mindre av tidigare boks fördjupade samhällsanalys och har kanske för mycket våld trots att den utspelas inom gangstervärlden under 1920-talets alkoholförbudstid. Lehanes kvinnosyn kan ibland också var påfrestande macho i flera av hans böcker.

Lehane är uppväxt och har gått i skola i katolsk irländsk-amerikansk miljö. Hans gudsbild är, skriver han i någon av sina böcker, dock inte katolsk utan mer universell och ger inspiration i hans liv. Lehane har ett underifrånperspektiv och han har sin solidaritet med de vanliga människorna mot maktmissbruk och utnyttjande. Jag finner att Lehane har en bakomliggande humanistisk grundsyn.

Min farfar bodde i Boston 1917 till sannolikt 1966 då han dog hastigt. Vi träffades aldrig annat än i brevform. Min farfar bodde i Charlestown i Boston, samma stadsdel där Lehane numera bor.

Benny Fhager