Trötta tankar före advent

Tankarna är trötta, splittrade. Vardagens tempo driver på. Fragmentariska nyheter flimrar förbi, skrämmande, fasansfulla. Vill inte fly in i sportens svart-vita värld, är där ändå både som publik och lagledare till pojkens juniorlag i innebandy. En hel söndag i buss Skellefteå – Umeå tur och retur. Det meningsfulla växer ur att se pojkar och flickor hitta ett sammanhang att få plats i, få vara med i.

Hörde idag nyheten om Världsbankens forskningsrapport om en 4-gradig temperaturökning inom detta sekel. Två grader sade miljömötet 2009 i Köpenhamn att klotet klarade. Fyra grader får katastrofala följder. Domsöndag eller vanlig hederlig sekulär dom över oss själva?

Schizofrenin drabbar lyssnaren. I nästa nyhet ska jag oroas för konkursen för SAS. Räddningen – ännu fler flygresor på en avreglerad marknad? Ännu mer utsläpp. Är jag stenålder som skulle vilja ha en reglerad flygmarknad, statliga bolag och en begränsning av den totala globala flygtrafiken?

Israels militär går till kraftfull offensiv mot Gaza igen. Hamas skjuter raketer, helvetet har öppnat käftarna igen. I Ordfront 5/12 www.ordfront.se skriver Bob Hansson under rubriken ”Ingen vinner ett krig” klokt om försöket att förstå den israeliska smärtan: ”Jag undrar hur israeler kan tro att palestiniern ska sluta militarisera sin ilska, så länge de själva militariserar sin rädsla?”.

Men jag undrar om det alls går att kritisera Israel utan att direkt hänvisa till vad palestienerna gör? Det är ockupationen som är grunden till kritiken. Det är en given folkrättslig utgångspunkt. Lyssnar vi lyhört till ropen från dem som ser sina grannars hus bombas sönder, familjer utplånas och skräcken i varandras ögon när bomberna faller, så ropar de vapenvila. Det gäller också i Tel Aviv, i Jerusalem. Sluta. Nu.

Har hittat en ny medievän: Fria Tidningen www.fria.nu. Där står om regeringens överskottsmål: 35 miljarder per år, men Centerns ekonomisk-politiske talesperson Per Åsling talar om utförsäljning av statlig egendom och privata satsningar istället för att kunna finansiera miljösatsningar som ett fungerande järnvägsnät. Eller jobb i offentlig sektor där vi går på knäna. Varken miljö- eller centerparti längre.

Ann-Charlott Altstadt skriver i Flamman 42/12 och på Aftonbladets kultursida 18/11 http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article15791214.ab om Daniel Suhonens och Felix Antmans, artikel När kapitalet fick partibok, publicerad i (s)-tidskriften Tiden. Där förklaras hur näringslivet sponsrar högersossar vi pr-byråer och ändrar partiets politik inifrån till att värna ”valfrihet” och vinster i vården. Privata vårdföretag har dubbelt så hög vinstnivå, 15% på riskfria inkomster – våra skattepengar – jämfört med övrigt näringsliv. Många miljarder rullar ner i dessa bolags fickor, flera med välkända och etablerade (s)-namn i toppen. Näringsliv, (s)-toppar och journalister i förening i samhällets makteliter urholkar demokratin. Samtidigt förlorar småfolket hoppet och många söker sig till SD. Är det möjligt att inte se sambanden?

Jag slutar denna litania med hoppet inför advent, inför riket som kommer, ej med makt och härar, där förberedelsen handlar om ”berg sjunken, djup stån opp”, men anspelning på profetens ord om hur ekonomiska klyftor ska utjämnas, stigar jämnas för rättfärdigheten, för att den Messias som väntas skall kunna komma. Med Marta Helenas ord på Facebook http://www.facebook.com/#!/marta.gustavsson delar jag en längtan om en kyrka som vill leva i denna efterföljelse.

Anders Wesslund

Var dag har nog av sin egen plåga

Hörde för ett tag sen en radiogudstjänst, den kunde ha varit från vilket samfund eller kyrka som helst. Förkunnelsen lät gammaldags, om den dubbla utgången. Hur välkänd var den inte från min uppväxt, men tydligen är den fortfarande aktuell i traditionella sammanhang. Enkelt uttryckt var den rakt på sak med hänvisning till Jesusord: helvetet finns för dem som inte har hörsammat och gjort hans vilja i jordelivet. Två tankar går genom mitt huvud: 1/ det är bl a den teologin och tron som Humanisterna fångat upp i sin kritik– och jag kan inte invända mot den. 2/ så teologiskt fantasilöst och förenklat att inte antingen göra upp med denna gamla världsbild som även Jesus omfattade eller att brottas med texten på större djup. Allvaret i och Ande-meningen (sic!) går ju inte att ta miste på hos de bibliska författarna.  

Läser så om Miljöpartiet. På DN debatt http://www.dn.se/debatt/miljopartiet-maste-vara-berett-bilda-regering-med-m argumenterar förre ekonomiske talespersonen Mikaela Valtersson för regeringsbildande med Moderaterna, vilket understryks i ett Eko-inslag i veckan där en majoritet av lokala partiföreträdare håller mer. I Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article13579206.ab konstaterar språkröret Gustaf Fridolin tillsammans med Jabar Amin om alliansens regeringspolitik 2008 att ”den ensidiga fokuseringen på skattesänkningar gjorde att det inte fanns pengar över att bygga upp det som krisen bröt ner och många lärare kan vittna om hur önskan om en vikarie, en fortbildningsdag eller rentav en högre lön mötts av det krassa konstaterandet att vi inte har råd. Och det där är ju saker som ett jobbskatteavdrag inte kan betala för. Några hundralappar extra i plånboken går inte att använda för att köpa en ny lärare till barnens skola med .

Själv sitter jag på en BUP-mottagning och känner av samma sak som lärarna. Överarbete, stress, mindre tid för patienterna, sämre vårdkvalitet och indragna fortbildningar samtidigt som jag privat tjänar en hel del extra på Borgs och Reinfeldts politik. Ovanpå detta så kommer då veckans boom. Det borgerligheten närstående SNS , studieförbundet Näringsliv och Samhälle konstaterar  att det inte blev effektivare med privatiseringar i offentlig sektor, snarare ökad segregering: Många av välfärdens klienter befinner sig i en utsatt position och de har rätt till bästa möjliga service inom ramen för de mål och resurser för välfärdspolitiken som vi gemensamt satt upp. För att uppnå detta räcker det inte med ideologisk trosvisshet som beslutsunderlag. http://www.dn.se/debatt/privatiseringar-i-valfarden-har-inte-okat-effektiviteten. Vilken känga!

Vilket ben ska Miljöpartiet stå på för att behålla sin trovärdighet? Jag märker att på BUP hinner man inte att fundera på helvetet. Där finns tillräckligt många små och varje dag har nog av sin egen plåga.

Anders Wesslund