Gott och ont i nyheter och vardag

Nyheterna som förmedlas är nära gränsen till outhärdliga. Journalister och nyhetsredaktioner gör sitt bästa att väcka oss mottagares inlevelseförmåga. De vet att vi behöver möta enskilda individers berättelser, deras livsöden personligt förmedlade för att våra sinnen ska röras. De gör fina jobb, som när jag idag hörde intervjun med den syriske mannen som berättade om sin flykt över Medelhavet via Libyen. Men jag var ändå inte helt närvarande. Mina vardagsbestyr, min jäkt och stress stod i vägen. De ofattbara siffrorna, över 900 döda människor i Medelhavet har plågat, besvärat. Jag tar in ohyggligheterna om hur desperata människor på flykt låsts in av skrupelfria smugglare, som opererar från ett laglöst Libyen och sänder i väg båtarna. Jag hör om människornas kamp mot varandra medan båten sjunker.

I personalrummet talas om tiggaren som skrämt bort flickan som sålde majblommor utanför Coop, om att ha fått långa blickar av tiggaren när man gått förbi utan att ge ett bidrag. Jag märker att jag låter det bara passera, hade velat säga något men vad, hur på den korta stund jag fikade? Jag gillar ju dessutom hon som sade det…

Det är lätt att hamna i dåligt samvete eller i att demonisera. Flyktingsmugglarna är onda människor, eller..? Är jag ond som inte orkar beröras? De pågående krigen med religiösa förtecken, är det då religionernas ”fel”?

Det är lika lätt att hamna i förenklingarna. Att förenkla det komplexa. Empati är ingen egenskap som man har eller inte har, som kan göra den empatiske till en god människa, den oempatiske till en ond. Under goda betingelser har människan potential till gott, när betingelserna inte är där frambringar det ondska. Humanism handlar om en strävan om att förstå vilka de goda betingelserna i all sin komplexitet är, likaså under vilka betingelser, såsom brist och rädsla, som fientlighet och oförmåga till inlevelse skapas. Uppmaningen att älska handlar om denna humanism; medvetenhet om att våra mänskliga begränsningar och att vi tillsammans behöver handla för att öka våra gemensamma mentala och fysiska resurser.

Idag mötte jag den strukturella godheten. Efter ett drygt år fick jag äntligen en ny bro, d v s en tandprotes. Så mycket tanke och handling i historien för att skapa de reformer som gav en folktandvård, så mycket inlevelseförmåga att kunna visionera om det goda samhället! Så mycket ansträngning, kunskap och värme hos dem i tandvården som gett mig tillbaka ett fint grin! Visst, jag har betalat en del själv – och två delar har vi betalat tillsammans.

Slutligen en god nyhet till – en som också kräver inlevelseförmåga. På Ekot berättades om Obamacare; hälso- och sjukvårdsreformen i USA som gjort det möjligt för 15 miljoner fattiga amerikaner att få vård. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6140646

Anders Wesslund

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: