Ideologi och naivitet

EU-valet fyllde mig med både häpnad och oro. Hur kan medvetna människor i europeiska länder rösta på högerextrema partier med de mest tveksamma ideologiska rötter?
Oron spiller över på den svenska valrörelsen. Ingen stor berättelse eller vision om samhället. De stora partierna samlas i mitten och triangulerar. Fokus ligger på procentförskjutningar i opinionsläget och undanglidande retoriska formuleringar som inte väcker förväntningar.
Ibland bränner det dock till. Stefan Fölster och Lars Hultman skrev nyligen (DN 15 maj) om att arbetsmarknaden kommer att radikalt förändras med IT och robotisering. Drygt 2 miljoner svenskar kommer att sakna arbetsuppgifter när nuvarande arbeten ersätts av digital teknik. Den nya tekniken skiljer sig från andra stora teknikskiften de sista tvåhundra åren, som möjliggjort produktivitetsökning även hos personer med ringa utbildning, avlastning från tunga arbeten eller tidigare otänkbar konsumtion av varor och mat. Den avgörande skillnaden mot tidigare teknikskiften är att färre, inte fler får arbete. Historiskt har varje teknikskifte inneburit att några blir oerhört rika, samtidigt som tillväxten gör att de flestas levnadsnivå höjs. IT-tekniken har redan gjort några rika, men vad händer med dem som förlorar sitt arbete? Den tendens som den populäre ekonomen Piketty beskrivit med ökande förmögenhetsskillnader på grund av att värdet av förmögenheter stiger snabbare än tillväxten, den tendensen kan komma att förstärkas.

Slavoj Zizek är en kändisfilosof med bakgrund i det kommunistiska Jugoslavien. Han har tagit fasta på den franske filosofen Althussers tankar om att ideologier är tomma på innehåll. I Jugoslavien talade ledarna om det nya goda samhälle som skulle komma. Men talet var i själva verket anpassat till den faktiska verkligheten och inte en drivkraft för att förändra den.
Har det med den svenska valdebatten att göra? Är valfrihet grundad i en liberal ideologi? Eller är det en retorisk formulering för ett konsumtionsinriktat och kapitalistiskt Sverige? Faller det socialdemokratiska talet om skolan och välfärden in i samma mönster, inte drivet av en ideologi utan en anpassning till hur marknadskrafterna vill att Sverige ska se ut? Val av skola eller sjukhus är bara meningsfull om det finns reella skillnader som går att uppfatta. Skillnaderna blir problematiska om de gynnar välbeställda och konserverar skillnader som gör att vissa barn eller sjuka får sämre utbildning eller sämre sjukvård. Den ideologiska laddningen är tydlig.

FI och MP förordar sänkt arbetstid. Är det en anpassning till Fölsters och Hultmans scenario, en praktisk lösning av ett problem, eller är det drivet av en vision om ett annat samhälle?
Jag tror inte att ideologier är tom retorik. När kyrkans företrädare i ett aktuellt exempel ser alla möjliga praktiska hinder för att ge husrum åt romer, så finns i bakgrunden en outtalad idévärld: Romer är människor, vilka som grupp har särskilda egenskaper, som gör att de inte passar in i ett vanligt bostadsområde. Men sådana rasistiska argument tål inte dagsljuset.
Problemet är inte ideologiers tomhet, utan att de döljs genom att kläs i en retorik som handlar om annat, regler, budgetramar och praktikaliteter. En valrörelse som döljer värderingsskillnader genom medial procentexercis skadar demokratin.

Zizek hade en underbar strategi i sin ungdoms Jugoslavien. Han var medvetet naiv. Genom att ta den offentliga ideologin om allas lika värde på allvar ville han underminera det offentliga hyckleriet. Han passade inte in och sökte sig utomlands. Men idén att ta ideologin på allvar och öppet redovisa den rymmer en sprängkraft. Kyrkan har känt till det från början, sabbaten är till för människorna och inte tvärtom. Kyrkan känner många, som i strid mot sin egen överhet fick betala priset med livet eller utstötthet, för att de tog budskapet om alla människors oändliga och lika värde på allvar. Målet var det goda samhället, gudsriket, som krävde ett naivt allvar; om ni inte blir som barn….

Erik Lundgren

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: